”Jag idrottar inte. Jag cyklar till arbetet.” – Wouter van Helvoort
Wouter van Helvoort, Employeneur på TMC New Product Introduction som delar med sig av anledningen till att han inte idrottar, men ändå kan hålla sig i form.
På ett kvartalsmöte med NPI för inte så länge sedan delade vår cellchef Maarten med sig av sin entusiasm för att förbättra Employeneurernas hälsa inom hans verksamhetscell. Han ville hitta sätt att uppmuntra sunda vanor hos sina Employeneurer.
Tydligen finns det massor av folk som tycker om att svettas, trötta ut sig och allt sådant. Mina kollegor började nämligen omedelbart föreslå att vi skulle anordna gemensamma löprundor, långvandringar eller hinderbanor, kanske samla in pengar för välgörenhet eller något sådant. Jag höll tyst, eftersom jag inte ville dämpa deras entusiasm. Efter mötet nämnde jag dock för Maarten att oavsett vilken sport de valde skulle jag inte delta. Självklart hade jag argumenten klara.
För länge sedan när min studentbostad låg ett par hundra meter från rådhustorget i Eindhoven, var jag rätt ofta där och cyklade med min BMX Flatland. Jag var aldrig särskilt bra på det, men det var roligt. Men allt sedan jag började arbeta har BMX:en stått i garaget. Det enda jag behövde göra var att ta fram den, pumpa däcken och cykla futtiga 650 meter till vår lokala skatepark. Jag behövde inte anmäla mig någonstans eller bestämma något med någon i förväg. Jag behövde inte köpa några kläder eller utrustning och jag kunde göra detta när som helst, precis när det passade mitt schema. Ändå hade jag gjort detta exakt 0 gånger.
Jag har ett fullspäckat schema. Utöver att tillbringa tid med mina döttrar, min fru, mina vänner och familj, och lägga tid på min hobbyfotografering finns det inte så mycket tid till något annat. Idrott är för mig helt enkelt inte tillräckligt kul för att det ska flytta ner någon av dessa saker på prioriteringslistan. Och jag är garanterat inte ensam om att känna så.
Jag har valt en annan väg. På tidigare jobb bodde jag inte direkt nära mitt arbete. Faktum är att jag på sex års tid körde 260 000 km i min bil. Jag beslöt mig att ändra på det. Först började jag resa mer med tåg och cykel. Sedan vi flyttade tillbaka söderut och jag började arbeta på TMC har jag uteslutit tågresandet. Eftersom jag jobbar på konsultbasis kan jag såklart aldrig vara säker på att mitt nästa uppdrag ligger på rimligt cykelavstånd, men för tillfället är det cirka åtta kilometer hemifrån. Perfekt för att cykla! Det tar mig ungefär en halvtimme. Med bilen skulle det ta 20 minuter på en bra dag, 45 om det är mycket trafik och/eller är dåligt väder.
Att cykla till arbetet innebär att jag får en halvtimmes motion två gånger per dag, som egentligen inte kostar mig så värst mycket tid. Jag har inte ändrat någonting annat i mitt liv, utan bara den här enkla grejen ledde till stor förändring. Först tappade jag 5 kilo och kunde spänna bältet två hål till. Sedan dess har jag gått upp de 5 kilona igen, men bältet är fortfarande kvar på samma hål. Döm om min förvåning när jag insåg att jag hade byggt muskler! En fin bonus är att jag varje morgon får njuta av naturen och det vackra morgonljuset!
PS Angående hjälmen i min action-selfie ovanför: min (dåvarande) 3-åring frågade varför hon behövde ha hjälm på sig och inte jag. Jag hade inget bra svar att ge och jag ville att hon skulle ha hjälmen på.